Computer Sweden

Billiga presenter betalar dyra övertidstimmar

Musik det mest beprövade sättet att humörmanipulera

Språkwebb
Ordlistan | Frågor och synpunkter | CS språkregler | Språklänkar | Språksamt

» Startsida

Ordlistan



A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö #

Sökning på ordbehandlare

ordbehandlare - (1) - (word processor) - program för ordbehandling. - För att skriva programkod använder man en enkel typ av ordbehandlare, en editor;

(2) - en speciell dator som enbart är avsedd för ordbehandling. Sådana såldes på 1980-talet, men försvann när de ersattes av ordbehandlingsprogram för persondatorer.


Förekommer i följande beskrivningar:

authoring tool - publiceringsverktyg - ordbehandlare som framställer dokument för bestämda ändamål, till exempel för publicering på webben genom att automatiskt infoga html-kod.


bakåtkompatibel - anpassad till (kompatibel med) äldre versioner av en produkt (hårdvara eller mjukvara); anpassad till filformat som används i äldre versioner av ett program. En ordbehandlare, version 3, är bakåtkompatibel om den kan öppna, visa och ändra dokument som har skrivits med version 2 eller 1 av samma ordbehandlare. Jämför med framåtkompatibel.


commodity - massprodukt, standardprodukt, stapelvara - produkt som tillverkas i stora mängder utan större skillnad mellan olika tillverkare. Konkurrensen gäller främst priset. Se även kommodifiering. - Commodity software - standardprogram - program som ordbehandlare, kalkylark och webbläsare som alla väntar sig att hitta på en persondator.


databashanterare - program för upp­läggning, under­håll och an­vändning av data­baser. Före­tag som Oracle och MySQL kallas ibland för leverantörer av "data­baser", men det som de levererar är data­bas­hanterare. Det är samma skillnad som mellan en ord­be­handlare och ett dokument. – På engelska heter det data­base manage­ment system, ofta för­kortat till dbms.

doc - filnamnsändelsen doc står för document och betecknar textfiler från Microsoft Word, Wordperfect, Framemaker, Framebuilder, Displaywrite, Wordstar och kanske ytterligare några ordbehandlare och liknande program.

editor - program för framställning och bearbetning av filer, i synnerhet programfiler och webbsidor. Används för att skriva och ändra programkod, html-kod och skript. En editor är ett slags ordbehandlare, men en viktig skillnad är att en textfil från en editor inte innehåller dold kod med instruktioner för grafisk utformning. Eftersom filerna ska köras som program måste man kunna lita på att de inte innehåller något oväntat. Å andra sidan har editorer ofta mycket kraftfulla verktyg för sökning och ersättning av text.


enterprise application software - (ofta förkortat eas) - företagsövergripande program, företagsprogram - program som löser uppgifter som är gemensamma för ett helt, större företag. Sådana program behandlar information som så snabbt som möjligt bör läggas in i företagets gemensamma databaser, till exempel order och försäljning. Program som varje anställd använder var för sig, till exempel ordbehandlare och kalkylark, räknas däremot inte som företagsövergripande program. Syftet är att företagsledningen ska kunna överblicka och styra verksamheten i hela företaget.


formulärbrev - (form letter) - i stort sett likalydande brev som skickas till flera mottagare med anpassade detaljer som namn, adress, månadens inköp, belopp att betala. Formulärbrev kan skrivas med vanliga ordbehandlare. Motsvarande kan användas för e-postutskick och för webbsidor. Där det ska stå mottagaranpassade uppgifter som namn och adress lägger man in hänvisningar till en databas. Den text som är samma för alla mottagare skrivs som vanligt. Ordbehandlaren producerar sedan ett dokument för varje mottagare i databasen. Raderna anpassas till längden på namn mer mera, så brevet ser inte hopklistrat ut. Tekniken för att producera formulärbrev kallas på engelska för mail merge, på svenska registerkopplad utskrift.

framåtkompatibel - anpassad till senare versioner av en produkt. Om man har en textfil som har skrivits i version 1.0 av en ordbehandlare och kan öppna, visa och ändra den med version 3.0 av samma ordbehandlare är filen framåtkompatibel. (Och ordbehandlaren är bakåtkompatibel.)


icke avstavande bindestreck - (non-breaking hyphen) - bindestreck (divis) i ett ord, en sifferserie eller annan teckenföljd som inte ska avstavas. Till exempel bör telefonnummer som 08‑4536200 stå på en enda rad. Icke avstavande bindestreck kodas i html som ‑. En del ordbehandlare har kommandon för icke avstavande bindestreck.

insättningspunkt - (insertion point) - tecken på bildskärm som visar var nästa tecken hamnar när man skriver. Ofta ett lodrätt streck, eventuellt blinkande. Finns alltid i ordbehandlare och kalkylprogram och måste skiljas från pekaren, annars hamnar inte texten där man tänkt sig. Man flyttar insättningspunkten genom att peka och klicka med musen. Insättningspunkt är samma sak som markör (cursor), men termen insättningspunkt används i program med grafiska användargränssnitt, medan termen markör var vanligare på den tiden då man inte använde mus och pekare.


kontorsprogram - (office applications) - program som ordbehandlare, kalkylark, bildspel, adress­register och kalendrar. Säljs ofta som program­paket, sviter, till exempel Microsoft Office och Word­perfect Office, eller sprids som gratis­program som Apache Open Office, Go-oo, Libreoffice och Lotus Symphony. (De har ofta namn på Office.) – Se också Office 2.0.

Lotus Symphony - avvecklad svit med kontorsprogram från IBM. Innehöll ordbehandlare, kalkylark och bildspel. Släpptes 2007. Utvecklingen upphörde 2012 och källkoden skänktes till Apache, som ska integrera den med Apache Open Office. - 1985-1992 var Lotus Symphony en svit med kontorsprogram från Lotus för Dos. De två programsviterna har bara namnet gemensamt.

makro - "inspelad" serie knapptryckningar på en dators tangentbord. Kan spelas upp vid behov. Används för att automatisera återkommande arbetsmoment. Möjlighet att göra makron finns i de flesta kontorsprogram. Det ger användaren möjlighet att slippa upprepa samma sekvens med tangenttryckningar gång på gång: i stället utlöser man makrot med ett menyval eller ett kortkommando och får samma resultat. Enkelt exempel: hälsningsfraser och avsändarens adressuppgifter kan läggas in som makron i en ordbehandlare. - Se även skript.

Microsoft Office - paket med kontorsprogram från Microsoft - sedan slutet av 1990-talet de helt dominerande kontorsprogrammen. Andra liknande program från andra tillverkare måste, för att ha en chans att överleva, kunna läsa och framställa filer i samma filformat som Microsoft Office. I Microsoft Office ingår ordbehandlaren Word, kalkylarket Excel, e-postklienten Outlook, bildspelsprogrammet Powerpoint, databashanteraren Access och andra program. Microsoft Office finns för Windows och Mac. I maj 2010 släppte Microsoft två gratisversioner av Office: Office Starter 2010 (klicka här), som är en annonsfinansierad enklare version av Office, och som installeras på användarens hårddisk, och Office Web Apps (klicka här) som körs i en webbläsare. 2011 kom Office 365 som körs från molnet. Det innebär att användaren inte behöver ha några program installerade på sin dator: när hon ska köra ett Officeprogram laddar hon ner det från Microsofts servrar på internet med hjälp av en webbläsare. - Läs mer på Microsofts webbsidor. - Microsoft Office har fått många efterföljare som heter något på Office. Det finns bland annat Apache Open Office och det som kallas för Office 2.0.

mjukt bindestreck - i ordbehandling: markering av var ett ord kan avstavas om det behövs. Kan sättas in på en eller flera platser i ordet. (Ord-be-hand-ling.) Om ordet behöver avstavas sätter ordbehandlingsprogrammet in ett synligt bindestreck där det finns en markering. Om ordet inte behöver avstavas döljs det mjuka bindestrecket normalt när texten visas på bildskärm eller skrivs ut. I många program sätter man in mjukt bindestreck genom att skriva ctrl och bindestreck samtidigt. Kallas också för mjuk divis, diskret bindestreck, diskret divis. På engelska: discretionary hyphen eller soft hyphen (som kan misstolkas). - Tips 1: I många program kan man sätta ett mjukt bindestreck framför ett ord för att markera att det inte ska avstavas alls. - Tips 2: Mjukt bindestreck fungerar bra i ordbehandlare och i program för datoriserad sidlayout, men ger inte alltid önskat resultat på webbsidor.

Office 2.0 - informell beteckning på kontorsprogram som körs i webb­läsare. Pro­grammen in­stalleras alltså inte på an­vändarens dator, utan körs i en webb­läsare. Själva pro­grammet finns på en webb­server. An­vändaren kommer åt sina pro­gram och sina filer från vilken dator som helst. – Office 2.0 står inte för en be­stämd upp­sättning pro­gram, utan det kan vara vilken kom­bination av pro­gram som helst: ord­be­handlare, kalkyl­ark, bild­spels-pro­gram och annat. – Namnet Office 2.0 an­spelar på pro­gram­sviter som Micro­soft Office och Apache Open Office. Siffrorna 2.0 anspelar på webb 2.0. – Ingen "äger" namnet Office 2.0, men be­nämningen myntades av amerikanen Ismael Ghalimi (länk), som 2005 prövade om det gick att er­sätta alla pro­gram på datorn med pro­gram som kördes över inter­net. Ismael Ghalimi skrev tidigare bloggen IT Redux.

ordbehandlare - (1) - (word processor) - program för ordbehandling. - För att skriva programkod använder man en enkel typ av ordbehandlare, en editor;

(2) - en speciell dator som enbart är avsedd för ordbehandling. Sådana såldes på 1980-talet, men försvann när de ersattes av ordbehandlingsprogram för persondatorer.

ordbehandling - (word processing) - skrivande och bearbetning av text, avsedd för mänskliga läsare, i dator. Program för ordbehandling brukar ha funktioner för grafisk utformning av texten, ofta med möjlighet att lägga in illustrationer och dekor. Termen ordbehandling är en direktöversättning av word processing och anspelar på data processing (databehandling). Program för ordbehandling kallas för ordbehandlare. Funktioner för ordbehandling ingår, i mer eller mindre avancerad form, även i de flesta andra program. En ordbehandlare som används för att skriva eller bearbeta källkod kallas för editor.


ordflytt - i ordbehandling, föråldrat: att ett ord i slutet av en rad automatiskt flyttas till nästa rad om inte hela ordet får plats på den rad där man började skriva det. Detta är numera standard i ordbehandlare. På engelska wrap eller wordwrap. - Se också radbrytning.

pad - engelska för platta, block, plattform - används främst i beteckningar på relativt små och enkla produkter. Enklare ordbehandlare eller editorer har ibland namn på pad (=litet an­tecknings­block), till exempel Wordpad, Notepad. Ordet pad (=platta) används också om handhållna datorer, i synnerhet lite större handdatorer. (Se Messagepad och Ipad.) Lenovo har Thinkpad och Ideapad som varumärken (övertagna från IBM) för bärbara datorer. - Keypad betyder knappsats. - Pad, padding kan också betyda 'stoppning', 'kudde', dyna', 'binda' (menstrual pad) eller 'lya' (bachelor pad). Lily pad - 'näckrosblad'. - Mindre, handhållna apparater kan i stället ha namn på pod.

program - komplett uppsättning instruktioner, med början och slut, som utför en eller flera uppgifter i en dator. Program delas upp i flera slag: applikationer som ordbehandlare, webbläsare och datorspel, systemprogram som operativsystem och annat som behövs för att datorn ska fungera samt verktygsprogram som underlättar underhåll och reparation av datorn, till exempel defragmenterare och installationsprogram. Man skiljer också mellan interaktiva program, som förutsätter att en användare sitter vid datorn och ger den instruktioner, och batchprogram som kan köras utan mänsklig tillsyn (bortsett från risken för tekniska fel). - En serie instruktioner som utför en specifik uppgift men som inte inte fungerar som ett komplett program kallas för rutin (se drivrutin). Se också skript. - Ordet program i betydelsen 'ett antal program' kan användas i stället för programvara eller mjukvara. Läs mer i artikeln om ordet mjukvara.


radbrytning - (line break) - att en textrad slutar och fortsätter på nästa rad; instruktion eller manöver som gör att det sker;

- fast radbrytning - instruktion om att radbrytning ska göras på en viss plats i texten, oavsett var på textraden det görs. Används när man börjar nytt stycke, men kan också användas av andra skäl. Markeras med en vanligtvis osynlig instruktion i texten. På engelska: hard return eller paragraph break;

- mjuk radbrytning - det radbyte (ordflytt) som ordbehandlare gör automatiskt när det inte får plats fler ord på en rad. På engelska: soft return, wrap eller word wrap.

Sidekick - (1) - smart mobil som säljs i USA av operatören T-Mobile. Den har en speciell form med en svängbar bildskärm som täcker ett litet tangentbord när det inte används. Sidekick använde från början ett operativsystem från företaget Danger, som senare köptes upp av Microsoft och avvecklades. 2012 säljs en modell med Android. Sidekick marknadsfördes först som hiptops ("höftdatorer") i analogi med laptop;

(2) - ett av de första programmen för personlig informationshantering, släppt 1983 av företaget Borland för Ms-Dos. Sidekick lästes in i arbetsminnet och kunde ligga kvar där under hela passet, även om användaren arbetade med andra program, och det aktiverades med en knapptryckning. (Normalt på den tidens persondatorer kunde man annars bara köra ett program åt gången.) Sidekick hade en kalender, en adressbok, en enkel ordbehandlare, en räkneapparat, en nummerslagare och en ascii-tabell. Programmet vidareutvecklades i olika former fram till 1999. Rättigheten att använda varumärket Sidekick köptes av Motorola, som hyrde ut namnet till Danger för en speciell typ av mobiltelefon. - Se också Sidekick Museum.

smilis - (smiley) - enkel figur som i textmeddelande visar en känsla, attityd eller reaktion. De enklaste smilisarna är sammansatta av tecken på tangentbordet, till exempel :-) för leende, ;-) för blinkning, :-( för ledsen. Många ordbehandlare, e-postprogram och mobiltelefoner byter automatiskt ut dessa teckenkombinationer mot små teckningar. En smilis kan också kallas för emotikon (emoticon), förkortat emot (en emot, flera emoter, engelska emote), humörfigur, humörgubbe eller humörsymbol. I Japan finns också emoji. - Läs här Svenska Datatermgruppens rekommendation. - Första kända smilisen i datortext användes den 19 september 1982 av Scott E Fahlman (extern länk) på Carnegie Mellon-universitetet. Liknande kombinationer av tecken användes dock redan 1967 i maskinskriven text, se här. 2009 hittade New York Times något som kan vara en smilis i utskriften av ett tal som Abraham Lincoln höll 1862, se här. - Läs också om assicon.

TeX - sättningsprogram för tekniska, matematiska och naturvetenskapliga texter, utvecklat av Don Knuth under åren 1978-1989. Programmet gör att sådant som inte kan sättas med vanliga ordbehandlare och layoutprogram, till exempel matematiska och kemiska formler, kan sättas med hög typografisk kvalitet. TeX är skrivet i öppen källkod och finns i många versioner för olika ändamål. Det sprids ofta tillsammans med Metafont. - Knuth vill att namnet TeX ska uttalas som "tech" med tyskt ach-ljud. - Läs mer i Wikipedia. Nordiska användargruppen för TeX finns här.

text - (text) - (1) - en datatyp: blandning av bokstäver, siffror och eventuellt andra skrivtecken. Siffror som typas som text ska inte användas i beräkningar. Man talar också om alfanumeriska värden och teckensträngar;

(2) - ofta i ordbehandling: ren text (bokstäver, siffror och andra tecken) utan formatering eller inslag av annan information som bilder. En ren textfil används när man vill överföra text med minsta möjliga risk för att det blir fel när den öppnas. Detta till skillnad från filer som skapats i ordbehandlarens eget format, till exempel Word. Sådana filer innehåller dold information som inte alltid tolkas korrekt när andra program öppnar filen;

(3) - allmänt: information som är avsedd att läsas av människor. I kryptering kallas direkt läsbar och begriplig text för klartext

tilde - tecknet ~ . I webbadresser (url:er) står tilde för en "genväg". På tilde-tecknets plats finns det egentligen en rad filnamn, åtskilda av snedstreck. Men dem slipper man alltså att skriva ut. - För att skriva ~ fristående behövs två knapptryckningar: först på tilde-tangenten (vanligtvis till höger om Å), sedan på mellanslagstangenten. - Egentligen hör tecknet hemma i spanska och portugisiska, där det alltid står över en bokstav. - Inom matematik används fristående tilde som tecken för "ungefär", men då ska det egentligen placeras i höjd med ett bindestreck. Avancerade ordbehandlare placerar tecknet på olika höjd, beroende på om det är fristående eller står över en bokstav.

vi (texteditor) - editor utvecklad 1976 för Unix av Bill Joy. Det är alltså ett slags ordbehandlare för programmering. vi ingår i den officiella Unixstandarden och följer med i alla Unixbaserade operativsystem. Det har också portats till andra operativsystem. - Namnet: vi är en förkortning för visual - vi var en av de första editorerna som visade programkoden på bildskärm, som i en ordbehandlare, i stället för att rad för rad redovisa programmerarens inmatningar (utan möjlighet att backa). Det uttalas på engelska "vi aj" och skrivs alltid med litet v. - En intervju med Bill Joy om hur han utvecklade vi finns här.

[Namn på två bokstäver är inte sökbara i denna ordlista. Det är därför som det står vi (texteditor) i stället för bara vi.]

Word - (1) - Microsoft Word, ordbehandlare, sedan mitten av 1990-talet de facto-standard för ordbehandling. Andra ordbehandlare brukar kunna öppna dokument i Words filformat och även spara filer i Wordformat. Word ingår i programsviten Microsoft Office. Programmet utvecklades på 1980-talet för Macintosh;

(2) - word (datateknik) - se ord.

word processor - ordbehandlare - program för ordbehandling.


Wordperfect - världens ledande ordbehandlare i slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet. Kom då från ett amerikanskt företag med samma namn. Wordperfect köptes 1994 upp av Novell som ville konkurrera med Microsoft som leverantör av kontorsprogram. Utgången blev att Wordperfect blev undanträngt av Microsoft Word. Sedan 1996 ägs Wordperfect av kanadensiska Corel. Det ingår i programpaketet Wordperfect Office.


Wordperfect Office - svit med kontorsprogram från det kanadensiska företaget Corel. Innehåller ordbehandlaren Wordperfect samt kalkylark, bildspels-program, e-postprogram, kalender och adressregister. Hette tidigare Wordperfect Suite. - Se Corel.

wysiwyg editor - grafisk html-editor - ordbehandlare för produktion av webbsidor: den visar hur texten kommer att se ut i webbläsaren och döljer html-styrkoderna. Användaren kan formatera texten med mus och menykommandon som i en ordbehandlare, men editorn översätter instruktionerna till html.




Tidningen

Computer Sweden är Sveriges ledande it- tidning som publicerar nyheter varje dag på webben och varje torsdag i ett fullmatat pappersnummer.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jörgen Lindqvist
Prenumerera på CS

Gratis nyhetsbrev
Alla nyheter direkt i din mejl
Kontakta oss
Prenumerationsärenden:
computersweden.se/info
eller ring 08-799 62 35.

Ring
till 08-453 60 00.
Skicka gärna e-post till: cs@idg.se

Postadressen är:
Computer Sweden 106 78 Stockholm