Computer Sweden

Talangerna och tillväxtbolagen funkar inte ihop

Kvalitetskulturens fria flöde var en kortvarig lycka

Språkwebb
Ordlistan | Frågor och synpunkter | CS språkregler | Språklänkar | Språksamt

» Startsida

Ordlistan



A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö #

Sökning på paket

paket - (packet) - del av meddelande som adresseras och sänds separat på internet (även i digital mobiltelefoni och i andra datanät). Varje e-brev eller annat meddelande delas upp i ett antal sådana paket. De hanteras oberoende av varandra på nätet och kan därför ta olika vägar till mottagaren. Ett program hos mottagaren sätter ihop paketen i rätt ordning och kontrollerar att alla har kommit fram (om inte kan programmet begära omsändning). Ett paket består av nyttolast (payload, som meddelandetext, foton, ljudfiler) och pålägg (overhead), till exempel adressinformation. - Jämför med frame, ram, som är något annat.



Förekommer i följande beskrivningar:

Anti-counterfeiting trade agreement - (Acta) - föreslaget internationellt avtal mot för­falskade mär­kes­varor och pirat­kopior, ned­röstat av EU 2012. För­slaget var hårt kri­ti­se­rat för att det bland annat skulle ge tullen rätt att god­tyck­ligt söka igenom re­se­närers da­torer, mu­sik­spelare och mo­bil­tele­foner efter even­tu­ella otillåtna kopior av film eller musik. Det för­svårar också för­sälj­ning av billiga kopior av läke­medel i fattiga länder. Dess­utom på­gick för­hand­lingarna om av­talet under stort hem­lig­hets­makeri. I för­hand­lingarna om Acta deltog EU, USA och ett antal andra länder. En pre­li­mi­när version av avtalet blev offentlig först i april 2010, en nyare version kom i ok­tober 2010, se här. - I ja­nu­ari 2012 under­teck­nade nästan alla EU:s med­lems­stater av­talet, även Sverige, men genom att EU-parla­mentet röstade ner av­talet den 4 juli 2012 kan inget EU-land tillämpa Acta. Där­efter miss­tänks det att in­slag från Acta kommer att smusslas in i ett avtal mellan Kanada och EU, se Ceta. Under 2013 för­hand­lade EU och USA om ett annat avtal, se TTIP. - Se Wikipedia.

- Läs också om FRA-lagen, Gallo­­rapporten, Hadopi, Ipred, Stock­holms­pro­grammet, Tele­kom­paketet, Polis­metod­ut­red­ningen, Ripa, Sopa och Indect.

atm - har minst tre betydelser:

(1) - asynchronous transfer mode - teknik för digital dataöverföring med hög kapacitet. Upp till 622 megabit per sekund är möjligt. Data sänds som celler eller paket, som hanteras oberoende av varandra. Bandbredden delas oftast upp i flera parallella dataflöden. Jämför dtm. Atm har minskat i betydelse sedan början av 00-talet, och man använder i stället internetprotokollet ip. 2005 bytte branschorganisationen ATM Forum namn till Broadband Forum (länk);

(2) - Adobe type manager - program från Adobe som gör att bitmappade typsnitt inte får trappstegsformade (blockiga) konturer på bildskärmen, utan får räta och mjukt rundade konturer. Har kommit ur bruk sedan början av 2000-talet eftersom varken Windows eller Mac behöver det längre, men ATM Light (länk) finns fortfarande (2014);

(3) - automatic teller machine - amerikanskt ord för uttagsautomat.

autonomt system - i internet: ett antal routrar som administreras tillsammans och som följer en gemensam policy för dirigering (routing) av paket mellan varandra. Ett autonomt system sköter dirigeringen av paket inom sitt eget område. Autonoma system behöver därför bara veta hur man skickar paket till andra autonoma system, inte hur de ska dirigeras inuti. (Man talar om två nivåer i internets dirigeringssystem, interdomän och autonoma system. Jämför med posten där den som sorterar posten i Malmö måste veta hur man skickar postsäckar till Luleå - interdomän - men det är posten i Luleå som ansvarar för att posten når de individuella mottagarna.) - Se också hot potato routing och cold potato routing. - Autonoma system tilldelas nummer av IANA, så kallade as-nummer. As-numren utgör en del av ip-adresserna. - På engelska: autonomous system.

badput - (bad throughput) - den del av ett dataflöde som misslyckas, alltså paket som måste sändas om. Dataflödet består av goodput och badput.


Baran, Paul - (1926-2011) - amerikansk vetenskapsman som tänkte ut de grundläggande principerna för internet. Han formulerade i början av 1960-talet tanken på distribuerade nätverk och paketförmedlande datakommunikation. Syftet var att skapa nätverk som var svåra att slå ut i krig. Paul Baran arbetade i början av 1950-talet hos datortillverkaren Eckert-Mauchly och anställdes 1959 på forskningsinstitutet Rand Corporation (länk), nära knutet till amerikanska krigsmakten. Det var där som han i början av 1960-talet utvecklade de idéer som sedan tillämpades i internet. - Se också Larry Roberts och Leonard Kleinrock.

brandvägg - (firewall) - program som skyddar datornät eller en­skilda datorer från in­trång och sabotage via inter­net. Brand­väggar granskar in­kom­mande med­delanden enligt enkla regler och stoppar allt som strider mot reglerna. De kan också granska utg­ående trafik. Brand­väggen placeras i "in­gången" till det lokala nätet (en router eller gateway) respektive mellan nätet och den en­skilda datorn. Den kan vara ett program som är in­stallerat i routern/gate­wayen eller finnas i en särskild dator. Reglerna för granskningen kan vara för­in­ställda vid inköp eller ställas in av nät­administratören. Sållningen utgår från avsändar­adressen, mottagar­adressen, typer av bilagor, inne­hållet i anrop till webb­sidor och, i vissa fall, varje en­skilt ord i med­delandet (se djup paket­inspektion). Reglerna är enkla och tillämpas mekaniskt, och brand­väggen kan inte bli säkrare än reglerna. Det finns former av sabotage som helt kring­går brand­väggen. En brand­vägg kan, förutom filtrering, ha funktioner som åter­ringning (call­back) eller en så kallad iron box.

broadcast storm - problem i datornät, orsakat av en kedjereaktion av meddelanden och svar på meddelanden. Kan leda till att nätverket slutar fungera, så kallad härdsmälta. Orsaken kan vara tekniskt fel eller sabotage. - Det tekniska felet kan vara att två switchar i det lokala nätet är sammankopplade. Om den ena switchen gör en rundsändning (samma meddelande skickas till alla i nätet) går meddelandet även till den andra switchen, som också sänder ut meddelandet till alla - inklusive den första switchen, som i sin tur... - Om felet beror på sabotage är det ofta ett led i en överbelastningsattack riktad mot tredje part. Alla datorer i ett lokalt nät får ett meddelande med falsk avsändaradress, som går till det tilltänkta offret. De skickar då svarsmeddelanden till den uppgivna adressen, samtidigt som de skickar meddelandet vidare till varandra. Resultatet blir att offret bombarderas med svarsmeddelanden och eventuellt slutar att fungera. - Det paket som orsakar en broadcast storm kallas ibland för tjernobylpaket.

broadcasting - utsändning, rundradio, tv-sändningar:

(1) - utsändning - radio- eller tv-sändning från en till många (envägskommunikation);

(2) - se rundradio;

(3) - "allmänt anrop" i högtalarsystem eller snabbtelefon;

(4) - i datornät: sändning av paket eller meddelande till alla andra datorer i det lokala nätet, se rundsändning.

Se också broadcast, broadcast storm, broadcast tv och radio broadcasting.

buffertstockning - (bufferbloat, även buffer bloat) - långsam eller stoppad data­kommunikation, orsakad av för stora buffertar. Nät­verks­utrustning som routrar och modem använder ofta buffertar för att jämna ut det oregel­bundna flödet av data i nätverk. Men det leder till problem. En orsak är att inter­net­proto­kollet tcp använder miss­lyckade över­föringar av paket för att reglera takten i data­över­föringen. Om det kommer paket i retur för att nät­verket inte hinner hantera dem så sänks takten i överföringen. Bufferterna gör att tcp inte får den infor­mationen. Därför fort­sätter data­överföringen i hög takt, trots att nätet inte klarar det. Resultatet blir att kom­muni­kationen går lång­sammare och lång­sammare. Buffertarnas storlek måste stå i relation till nätverkets kapacitet, annars finns det risk att de fylls på i högre takt än de töms. - Termen buffer bloat myntades av forskaren Jim GettyBell Labs, läs mer här (extern länk).

Chernobyl packet - se tjernobylpaket.


datagram - kallas numera oftast för paket (packet).

Datalagringsdirektivet - (DLD) - stoppat EU-direktiv från 2006 om att uppgifter om internet- och mobil­telefon­trafik måste sparas av operatören. Upp­gifterna skulle kunna göras till­gängliga för polis. I april 2014 förklarade EU-domstolen att Data­lagrings­direktivet leder till oacceptabla intrång i med­borgarnas privat­liv och därför är ogiltigt. (Se detta press­meddelande.) - Det officiella namnet på data­lagrings­direktivet är Direktiv om lagring av elektronisk data eller Europa­parlamentets och rådets direktiv om lagring av upp­gifter som genererats eller behandlats i sam­arbete med till­handa­hållande av allmänt till­gängliga elektroniska kommunikations­tjänster eller allmänna kommunikations­nät och om ändring av direktiv 2002/58/EG. På engelska Data retention directive. - Direktivet lades fram 2006 och skulle vara infört i medlems­ländernas lagar senast den 15 september 2007. Det som enligt direktivet ska lagras är upp­gifter om vem som ringer till vem, vem som sms:ar till vem, vem som skickar e-post till vem och vilka webb­sidor som användarna besöker. Innehållet i sam­talen respektive med­delandena ska däremot inte lagras. Upp­gifterna måste lagras i minst sex månader och högst två år. - Data­lagrings­direktivet var kontro­versiellt, efter­som det innebar ett uppen­bart ingrepp i den personliga integriteten. I mars 2010 fastslog Tysk­lands för­fattningsdomstol att den form av direktivet som skulle införas i tysk lag strider mot den tyska grund­lagen.

- Svensk tillämpning: En svensk lag baserad på direktivet infördes först i mars 2012. Den ingår i Lag om elektronisk kommunikation, (länk, se kapitel 6, para­graferna 16a-16f). Efter EU-dom­stolens utslag beslöt Post- och tele­styrelsen, som har till­syn över att lagen följs, att inte ingripa mot operatörer som inte tillämpar lagen (se press­meddelande). I juni 2014 kom Sten Heckscher, som hade utrett frågan på upp­drag av justitie­minister Beatrice Ask, fram till att den svenska lagen inte berörs av EU-dom­stolens utslag. Lagen kan alltså tillämpas även i fort­sättningen. - Bakgrund: i Sverige ledde kritiken till att genom­förandet av direktivet sköts upp upp länge. I februari 2010 fälldes Sverige i EU-dom­stolen (se här) för att inte ha infört lagen. Men en utredning hade till­satts, Lagring av trafik­upp­gifter för brotts­bekämpning (länk), som föreslog sex månaders trafik­data­lagring. För­slaget ligger till grund för de tillägg till Lag om elektronisk kommunikation som Riks­dagen beslutade om 2012. Lagen kallas ibland för loggnings­lagen. Den står fort­farande i lag­boken och berörs alltså inte, enligt Sten Heckschers utredning, av EU-dom­stolens utslag. PTS med­delade kort därefter i brev till operatörerna (länk) att den svenska lagen nu åter ska tillämpas. - PTS hemlig­håller hösten 2014, i strid med offentlig­hets­principen, den ut­redning som an­vänds som motivering för det nya ställnings­tagandet och vägrar att lämna ut eller att ens diarie­föra den. Se artikel i Dagens Juridik (länk).

- Läs också om FRA-lagen, Gallo­rapporten, Ipred, Polis­metod­utredningen, Ripa, Stockholms­programmet, Tele­kom­paketet och Indect. - Fler juridiska lagar.

- In English: The Data retention directive was issued by the EU in 2006. It requires tele­communications and data communications net­works to retain records of phone, cellphone, sms, email and web traffic for at least six months. These records are to be made available to the police at the request of a court of law. Member states were required to implement the directive in their laws before September 15, 2007. The directive met with strong resistance because of its obvious privacy implications, and Sweden did not implement it until 2012. It is now part of the Swedish law on electronic communications. In 2010, the European court of justice had found Sweden guilty of not implementing the directive. But in April, 2014, the European court of justice found that the directive is incompatible with the European Unions charter of fundamental rights. After that, the Swedish post and telecom authority (PTS) declared that it would not enforce the law. However, in June, 2014, an inquiry requested by the Swedish department of justice found that the Swedish implementation of the directive is not affected by the decision of the European court of justice and that it still stands. PTS then announced that the Swedish law from then on would be enforced. - However, the PTS refuses to give interested parties access to the inquiry in defiance of the Swedish constitutional principle of public access to official documents (offentlig­hets­principen).

deep packet inspection - se djup paketinspektion.


default route - datakommunikation: standardrutt - den förvalda väg som en router på internet skickar ett paket om den inte känner till rätt väg till paketets destination. Ett paket kan skickas på standardrutter i flera led, från router till router, tills det hamnar hos en router som känner till vägen till rätt adress. - En default route är inte samma sak som en default gateway. - Läs också om default-free zone och om ordet default.

depacketize - se depaketera.


depaketera - (depacketize) - sätta samman datameddelanden som sänts som paket till kompletta, hela filer. Termen används ofta när man sänder musik eller video över internet för direktuppspelning, eftersom snabb och omärkbar depaketering behövs för att filen ska kunna spelas upp utan att den hakar upp sig.


Digital millennium copyright act - (DMCA) - amerikansk lag, stiftad 1998, som reglerar skyddet av upphovsrätt och immaterialrätt och som är anpassad till digital teknik och internet. DMCA innehåller bland annat förbud mot bakåtkompilering av datorprogram och förbud mot spridning av program för knäckande av kopieringsskydd. Lagen har kritiserats för att den förbjuder legitim forskning och säkerhetstestning. Hela lagtexten kan laddas ner som pdf-fil här. - Läs också om Acta, Gallorapporten, Hadopi, Ipred och Telekompaketet. - Fler juridiska lagar.

distribution - (1) - om Linux: komplett operativsystem baserat på Linux, färdigt för installation och användning, från en av flera leverantörer. Olika distributioner skiljer sig åt i utförandet, men alla program skrivna för Linux ska kunna köras på alla distributioner av Linux. En distribution består av kärnan Linux, övriga delar av operativsystemet (vanligen Gnu) samt ofta ett grafiskt användargränssnitt och medföljande program. Detta är paketerat på ett sådant sätt att användaren lätt kan installera det hela. Kallas ofta för distro. - I denna ordlista används ofta uttrycket "ett utförande av Linux" därför att ordet distribution kan misstolkas av oinvigda;

(2) - företagsekonomi: förflyttning av en färdig produkt från tillverkaren till kunden (den plats där kunden tar emot produkten). Kunden kan vara en återförsäljare eller en privatperson;

(3) - i mjukvarubranschen: spridning av den paketerade produkten. Den paketerade produkten behöver inte finnas i ett fysiskt paket, den kan lika gärna finnas på en server. Att den är paketerad betyder att den finns i en form som kunden kan ta emot. Distribution av en mjukvara kan göras på cd eller dvd, men det kan också göras från en server över internet.

djup paketinspektion - (deep packet inspection, dpi) - när en brand­vägg granskar både inne­håll (nytto­last) och adress­information i elektroniska med­delanden. Kan göras för att stoppa spam och data­virus, men också för att censurera in­formation eller för att kart­lägga vilken in­formation an­vändarna tar emot och vilka personer de kommunicerar med. - Enklare brand­väggar granskar bara adress­informationen, så kallad shallow packet inspection. - Se Wikipedia. - Kallas på engelska också för full packet inspection och total packet inspection.

Docker - program som förser andra program med ett gränssnitt som gör att de kan köras var som helst utan ändringar. Docker är främst avsett för program som ska köras i molnet, men "dockeri­se­rade" program kan också köras på person­datorer, servrar och virtu­ali­serade maskiner. Ett program som har paketerats med Docker kallas för en container. Den kan köras utan ändringar och anpassningar på valfritt värdsystem, och en container kan flyttas från ett system till ett annat lika snabbt som vilken fil som helst. Det spelar ingen roll vilket program­språk som pro­grammet har skrivits i eller vilken ut­veck­lings­platt­form man har använt. Och det spelar inte heller någon roll vilken molntjänst eller vilket operativsystem det körs på. Däremot krävs att värdsystemet har program installerade för att hantera Docker. Docker förväntas öka konkurrensen på marknaden för molntjänster, eftersom tekniken med containrar innebär att en kund kan flytta sina program från en molntjänst till en annan direkt. - Dockers teknik skiljer sig från virtu­ali­se­ring genom att en Docker-container inte innehåller ett komplett operativsystem. Docker använder värddatorns operativsystem. Mer exakt så har Docker en inbyggd Linux-kärna, men använder för övrigt värddatorns resurser. - Amazon och Google använder Docker, och alla distributioner av Linux är anpassade för Docker. - Docker utvecklas av företaget Docker, som tidigare hette Dotcloud. - Se docker.com

dpi - (1) - dots per inch - bildpunkter per tum. Vanligt mått på upplösningen i en skrivare, normalt 300-600 dpi. En tum är ganska precis 25 millimeter, så 300 dpi är 12 bildpunkter per millimeter;

(2) - se djup paketinspektion.

drop - (1) - tappa - i telekommunikation: dropped calls - tappade samtal - samtal som avbryts oväntat;


(2) - kasta eller slänga - om paketfiltrering - inte släppa igenom ett paket. Motsatsen till drop i paketfiltrering heter på engelska accept - acceptera, släppa igenom;


(3) - släppa - i drag-and-drop, se dra och släpp.


dscp - differentiated services code point - i nätverk: markering som anger hur ett paket ska hanteras i ett differentierat datornät. Olika paket kan ges olika prioritet. Se också per-hop behavior (phb).


dynamic packet transport - (dpt) - en teknik från Cisco för paketförmedlande dataöverföring i optiska fibernät. Bygger på att man har två parallella optiska fibrer och att kommunikationen i de två fibrerna går i motsatt riktning.


etikett - (1) - (label) - i domännamn och webbadresser: del av namnet som åtskils från andra delar med punkt (dot). Exempel: www.idg.se har tre etiketter. Det kan finnas upp till 127 etiketter i ett domännamn;


(2) - i kommunikation i ip-nät: en adresslapp som en router bifogar ett paket för att underlätta dirigeringen för de routrar som paketet passerar senare;


(3) - (etiquette) - se nätetikett.


fragmentering - (fragmentation) - (1) - uppdelning av filer på en hårddisk i småbitar, utspridda över disken. Uppstår lätt när filer ändras i efterhand: ändringar och tillägg infogas inte på rätt plats i originalfilen, utan läggs på andra ställen på hårddisken. Så småningom liknar hårddisken ett lapptäcke, och då blir den långsam. Man kan då inte heller utnyttja utrymmet fullt ut. Lösningen heter defragmentering;

(2) - i internetkommunikation: uppdelning av ett paket i mindre delar;

(3) - om program med öppen källkod: att ett från början enhetligt system som Android utvecklas i olika riktning av olika företag så att de olika utförandena inte längre passar ihop.

(4) - att flera versioner av operativsystem och program används samtidigt. Mobile device fragmentation gäller mobiltelefoner, där detta är ett problem eftersom till exempel säkerhetsuppdateringar kanske inte fungerar på alla versioner.

FRA-lagen - signalspanings-lagen - lag som ger FRA rätt att av­­lyssna e-post och annan elek­tro­nisk kom­mu­ni­ka­tion som passerar Sveriges gräns i kabel. Lagen antogs av riks­dagen i juni 2008 och ändringar röstades igenom i oktober 2009. I november 2012 bestämde riks­:dagen att även polisen och Säpo ska kunna få upp­gifter från FRA:s signal­spaning, se här (extern länk). - Det ursprungliga lag­förslaget hette pro­position 2006/07:63, En an­passad för­svars­under­rättelse­verksamhet. - Lag­för­slaget har mött kraftigt mot­stånd, eftersom den innebär att brev­hemlig­heten avskaffas, och har lett till att företag har flyttat, eller hotat att flytta, sina servrar utanför Sverige. Lagen för­bereddes av den social­demokratiska regeringen, men lades fram för omröstning i juni 2007 av den borgerliga regeringen. På begäran av Social­demokraterna sköts om­röstningen upp till juni 2008. Lagen röstades då igenom i riks­dagen, men efter invändningar gjordes en del ändringar som röstades igenom i oktober 2009. - Läs också om FRA:s trafik­data­bas Titan. - Se också Echelon. - Läs också om Acta, Data­lagrings­direktivet, Gallo­rapporten, Hadopi, Ipred, Polis­metod­utredningen, Ripa, Stock­holms­programmet, Tele­kom­paketet, Sopa och Indect. - Fler juridiska lagar.

frame - ett block med data, en ram: (1) - i minneshantering, se ram (betydelse 2);


(2) - i dataöverföring, se frame relay: en datamängd av en bestämd storlek som nätverket adresserar och hanterar som en enhet. Ska skiljas från ett paket, som är en del av ett meddelande. (I OSI-modellen finns ramar på nivå 2 medan paket finns på nivå 3.) Översättningen ram är missvisande, eftersom frame anspelar på picture frame, alltså på svenska (bild-)ruta;


(3) - i webbläsare: ram - del av en webbsida bestående av flera delar som kodats som separata webbsidor. Typiskt för sådana ramar är att om hela innehållet inte får plats i webbläsaren så får de en egen rullningslist;


(4) - i video - motsvarigheten till en filmruta, alltså en komplett stillbild;


(5) - se iframe.


frame relay - teknik för dataöverföring i större nät. Nätet hanterar informationen i frames (ramar) - block av en bestämd storlek. Dessa adresseras och överförs var för sig. En ram är ett utrymme som nätet tillhandahåller, och ska skiljas från ett paket som är en indelning av informationen som ska överföras. Dataöverföringen sker oftast genom permanent virtual circuits vilket innebär att alla paket från en viss avsändare till en viss mottagare tar samma väg genom nätet, även om andra vägar är möjliga. Detta minskar tidsåtgången för att initiera och avsluta kommunikation. Frame relay används i företagsnät och i kommersiella nät, där det är ett alternativ till hyrda förbindelser. Kunden betalar för en viss kapacitet och tekniken med ramar ger operatören möjlighet att låta flera kunder dela på kapaciteten på ett effektivt sätt.


Freedom Box - server som privatpersoner driver för att kringgå blockering och kartläggning på internet. Det är ett initiativ från den amerikanska stiftelsen Freedom Box Foundation (länk). Stiftelsen tillhandahåller ett paket med program som kan köras på servern, se här. Servrarna kommunicerar med varandra i ett nätverk som gör det svårt för utomstående att tjuvläsa och att se vem som kommunicerar med vem. - Jämför med Diaspora, Mycube, svartkast, Syme och Tent.io.

förloppsindikator - (progress bar) - i användargränssnitt: mätare som visar hur ett tidskrävande jobb successivt blir klart. Det kan vara nerladdning av en fil från internet, uppackning av en komprimerad fil eller installation av ett programpaket. Förloppsmätare brukar se ut som en liggande gammaldags termometer. "Kvicksilvret" går från vänster till höger, från start till klart. - Jämför med throbber.

Gallorapporten - en rapport som rekommenderar hårdare åtgärder mot piratkopiering. Röstades igenom med mycket kort varsel av EU-parlamentet i september 2010. Uppkallad efter författaren, Marielle Gallo. Det formella namnet på engelska är Draft report on enhancing the enforcement of intellectual property rights in the internal market. Hela texten finns här. Rapporten innehåller inga juridiskt bindande beslut, däremot rekommendationer om en övergripande strategi mot brott mot upphovsrätten och ett gemensamt juridiskt ramverk. - Läs också om Acta, FRA-lagen, Hadopi, Ipred, Polismetodutredningen, Ripa, Stockholmsprogrammet, Telekompaketet och Indect.

gprs - general packet radio services - teknik för snabb dataöverföring via gsm-nätet. Kan användas för tal, e-post, webbsidor, musik och bild. En påslagen gprs-telefon har ständigt en öppen linje till operatörens nät, även om inga meddelanden överförs. Därför kan kommunikation sättas igång och avslutas utan märkbara väntetider. Kunden betalar inte per minut, utan för datamängden som överförs. Grps kräver extrautrustning i gsm-nätet och fungerar inte med enklare gsm-telefoner. Tekniken är paketförmedlande och har en teoretisk kapacitet på 270 kilobit per sekund till skillnad från gsm, som klarar 9,6 kilobit per sekund. Gprs vann terräng under 2001 när det blev uppenbart att 3g inte slog igenom så snabbt som väntat. Gprs kallas därför ibland för 2,5g.


Hadopi - fransk lag med stränga straff för brott mot upphovsrätten på internet. Lagen gav tidigare möjlighet att avstänga personer från nätet om de två gånger tidigare hade varnats för påstådd piratkopiering, men det avskaffades i juli 2013. Notera att själva lagen finns kvar. Det är straffen som har mildrats. - Lagen, som antogs i september 2009 efter hätska diskussioner, stipulerade då att den som laddar ner upphovrättsligt skyddat material (film, musik, spel) utan tillstånd kan stängas av från internet i två månader till ett år. Enligt lagen får sökmotorer inte hänvisa till piratkopierat material. - Namnet: Hadopi är egentligen namnet på den myndighet som övervakar att lagen följs. Själva lagen heter "lag om främjande av spridning och skydd av skapande verk på internet". Myndighetens namn Hadopi är en förkortning av "haute autorité pour la diffusion des oeuvres et la protection des droits sur internet". - Mer ingående beskrivning finns på Wikipedia.

- Läs också om Acta, DMCA. Gallorapporten, Ipred, Ripa och Telekompaketet. - Fler juridiska lagar.

härdsmälta - (meltdown) - när ett datornät slutar att fungera på grund av för mycket trafik. Detta beror vanligen på tekniskt fel eller sabotage. (Vid normal hög belastning händer inget värre än att trafiken går långsammare.) Se broadcast storm och överbelastningsattack. - Orsaken till härdsmälta kan vara ett paket som kallas för tjernobylpaket.

Indect - EU-finansierat projekt för utveckling av teknik för upp­täckt av brott och hot. Det ska ske genom kamera­över­vakning på all­männa platser och genom över­vakning av tele- och data­kommunikation. Projektet in­leddes 2009. Det har en budget på 15 miljoner euro och utförs av forskare i många EU-länder. Pro­jektet har kritiserats för att det bidrar till över­vakningen av med­borgarna. Det talas bland annat om att Indect ut­vecklar teknik för upp­täckt av "abnormt" be­teende, men Indect för­nekar det. Indect-pro­jektet bedriver ingen spaning eller över­vakning; där­emot kan pro­jektet ut­veckla metoder som med­lems­staterna kan använda. - Officiell webb­sida är indect-project.eu. - Se också stopp-indect.info.

- Läs också om Datalagringsdirektivet, FRA-lagen, Gallorapporten, Hadopi, Ipred, Polismetodutredningen, Ripa, Samurai, Stockholmsprogrammet och Telekompaketet.

internet - det internationella öppna datornätet som kopplar samman mindre nät i hela världen. Kännetecknande för internet är:
* paketförmedlande överföring av meddelanden;
* internetprotokollet ip, vanligtvis i kombination med tcp;
* adressystemet dns.
Internet är ett decentraliserat nät där ett meddelande kan ta många vägar från avsändare till mottagare. Det är därför tåligt för störningar och praktiskt taget omöjligt att stänga av. Internet är inte beroende av några bestämda kablar eller ledningar, utan kan hantera all kommunikation som sker med ip och som är korrekt adresserad. Man kan använda telefonnätet, optiska kablar eller trådlös kommunikation. Den som vill ansluta sitt nätverk till internet behöver skaffa en domän och ip-adresser. (När vanliga användare säger att de är anslutna till internet betyder det oftast att de har konto hos en internetoperatör som i sin tur är ansluten till internet.) - Internet utvecklades av den amerikanska krigsmakten under namnet Arpanet. (Om internets tidiga utveckling, se här.) Namnet internet började användas när Arpanet fick förgreningar i andra länder. Det blev under 1980-talet ett nätverk som användes av universitet och forskningsinstitut i USA med länkar till ett fåtal andra länder. Det fanns då andra nät (Usenet, Fidonet) som användes för datakommunikation, men i början av 1990-talet blev internet det ledande datornätet med stark tillväxt. Det berodde till stor del på att World Wide Web gjorde internet enklare att använda. Internets struktur visade sig vara rätt uttänkt: det har klarat att växa snabbt utan att bli långsammare. Den decentraliserade strukturen gör att det inte blir flaskhalsar. - Internet är numera frikopplat från amerikanska krigsmakten, men amerikanska staten har behållit inflytande över de ledande organen. Ledningen för internet består av flera organ som IETF, Icann, Internet Society, IESG och IAB. - Internet stavas numera liten begynnelsebokstav i Computer Sweden. Från början var det skillnad mellan ett internet (två eller flera samverkande nätverk som kör tcp/ip) och Internet (det globala nätet), men idag finns det inget behov av den åtskillnaden.

internettelefoni - telefoni med internetteknik, kallas även ip-telefoni eller ip-baserad telefoni eftersom det bygger på internetprotokollet ip. Internettelefoni kan vara mer eller mindre integrerad med det vanliga telefonnätet (man kan ringa till vanliga telefonnummer) eller vara enbart internetbaserad (röstchatt). Det finns fem huvudtyper av internettelefoni:

(1) - operatörsfri internettelefoni - användaren installerar ett program (som Skype) på sin dator och använder en vanlig internetanslutning. Samtalen förmedlas som vilka meddelanden som helst på internet. Ingen teleoperatör ansvarar för att samtalen kommer fram;

(2) - internetförmedlad telefoni ("independent of internet access") - abonnenten använder valfri internetoperatör för att koppla upp sig mot en teleoperatör som förmedlar anslutningen till telenätet;

(3) - bredbandstelefoni - abonnentens internetoperatör tillhandahåller också telefoni genom bredbandsnätet, inklusive anslutning till det allmänna telenätet och 112;

(4) - ip-företagstelefoni - ip-telefoni används i företagets interna telefonnät, eventuellt integrerat med datanätet;

(5) - ip i teleoperatörens nät - teleoperatören använder ip-teknik internt i egna stamnät, vilket inte abonnenterna behöver märka.

En annan indelning tar fasta på likheter och skillnader gentemot det vanliga telefonnätet:

(a) - fast ip-baserad telefoni - även: bredbandstelefoni - internettelefoni som ett likvärdigt alternativ till vanlig telefoni. Abonnenten har ett vanligt telefonnummer och ringer med vanlig telefon, men är inte direkt ansluten till det vanliga telenätet. Telefonen är kopplad till bredbandsuttaget eller kabel-tv-uttaget. Det går att ringa till alla telefonnummer och till 112. Fast ip-baserad telefoni levereras av bredbandsoperatörer och kabel-tv-företag;

(b) - nomadisk ip-baserad telefoni med nödsamtal - röstsamtal som kräver att man har en dator och en internetanslutning och som ger möjlighet att ringa vanliga telefonnummer och 112. Kräver att ett speciellt program installeras på datorn. Abonnenten har ett vanligt telefonnummer och kan ringa från sin dator överallt där det finns internetanslutning. Man använder headset eller en speciell telefon;

(c) - nomadisk ip-baserad telefoni utan nödsamtal - samma som (b) men utan möjlighet att ringa 112. Abonnenten kan ha ett vanligt telefonnummer och ringa till vanliga telefonnummer från en dator med internetanslutning men, som sagt, inte ringa till 112. (Skype med tilläggstjänsterna Skype In och Skype Out är exempel på denna typ);

(d) - internettelefoni utan möjlighet att ringa vanliga nummer: detsamma som röstchatt. Fungerar bara från dator till dator och bara mellan användare som är anslutna till samma tjänst, eller samarbetande tjänster. Brukar vara en tilläggstjänst till chatt och snabbmeddelanden.

Gemensamt för alla slags internettelefoni är att talet överförs med paketförmedlande teknik, det vill säga att talet delas upp i småbitar, paket, på bråkdelen av en sekund, och varje paket skickas för sig över nätet. Paketen sätts ihop till ett obrutet flöde hos mottagaren. Vanlig telefoni är kretskopplad, vilket innebär att när två personer talar med varandra i telefon disponerar de en obruten förbindelse så länge som samtalet varar. Fördelen med internettelefoni är att man kan utnyttja kapaciteten mer effektivt och integrera telefonin med datornätet.

ip (internetprotokollet) - internet protocol - det grundläggande protokollet för all kommunikation på internet. Förkortningen ip, som i ip-telefoni (se internettelefoni) och ip-tv, är ofta ett annat ord för internet, i synnerhet när det gäller andra applikationer än e-post och webb. Men ip kan användas även utanför internet. - Ip är ena delen av tcp/ip, och ip är den del av kombinationen som inte kan bytas ut. Ips uppgift är att dela upp meddelanden (text, bild, ljud) i småbitar (paket), adressera dem individuellt med angivande av en väg från router till router och, hos mottagaren, att sätta samman dem till ett komplett meddelande igen. Det är uppkopplingslöst, det vill säga att det sänder när det har något att sända utan att kolla med mottagaren först. - I OSI-modellen räknas ip närmast till skikt 3 (nätverksskiktet). Version 4 av ip håller i början av 2000-talet på att ersättas av version 6. (Någon version 5 finns inte.)

[Förkortningar på två bokstäver är inte sökbara i denna ordlista. Det är därför som det står ip (internetprotokollet) i stället för bara ip.]

ip-adress - (internet protocol address) - nummer som identifierar en dator som är ansluten till internet. Kallas även för ip-nummer. De läsbara domännamnen som www.idg.se hör alltid ihop med en eller flera ip-adresser. I version 4 av ip består en ip-adress av fyra delar, där varje del består av en, två eller tre siffror. (Egentligen är det 32 ettor och nollor, uppdelade i fyra grupper på vardera åtta ettor och nollor.) Till exempel: 172.16.254.1. - Dessutom består ip-adresser av två halvor. Den första halvan, nätadressen, anger vilket nätverk som datorn finns på. Den kan bestå av en, två eller tre delar. Restan av siffrorna, datoradressen, står för en dator i det nätet. (Nätverket kan delas in i flera delar med varsin sekvens av ip-nummer, se subnät.) - I version 6 av internetprotokollet, ipv6, är ip-adresserna fyra gånger så långa. De består av 128 ettor och nollor och delas upp i åtta grupper. - Ip-adressen följer med varje paket som skickas över internet. I version fyra av ip består ett ip-nummer av 32 bitar, vilket ger några miljarder möjliga nummer. Eftersom internet har någon miljard användare håller ip-adresserna på att ta slut. Det är bland annat därför som de flesta internetoperatörer och internetanslutna lokala nät använder flytande ip-adresser. I version sex av ip försvinner bristen på ip-adresser - antalet möjliga ip-adresser blir ett astronomiskt tal med ungefär 40 siffror. - Reglerna för ip-adresser fastställs av organisationen Icann.

Ipred - Intellectual property rights enforcement directive, på svenska Direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter - EU-förslag om kriminalisering av intrång i upphovsrätten, främst riktat mot piratkopiering av digital musik, film och annat upphovsskyddat material i kommersiellt syfte. Röstades igenom som svensk lag i februari 2009. Hela lagtexten finns här. Förslaget innebär att intrång i upphovsrätten faller under allmänt åtal, det vill säga att polis och åklagare är skyldiga att ingripa och väcka åtal. Tidigare har intrång i upphovsrätten varit en civilrättslig sak, det vill säga att den som äger upphovsrätten måste själv stämma den som påstås göra intrång. Ipred godkändes först av EU 2004, men de mest kontroversiella delarna ströks, till exempel om straff för intrång i upphovsrätten. Ett andra förslag, Ipred2, las fram 2005 och omfattade kriminalisering av sådana intrång. Ipred2 röstades igenom i EU-parlamentet 2007, men ett avsnitt om kriminalisering av patentintrång ströks. Beslutet från 2007 finns här. Beslutet har kritiserats hårt, dels för sitt syfte, dels för vaga och oklara formuleringar, och det återstår att se hur EU:s medlemsländer tillämpar det. - Läs också om Acta, DMCA, Datalagringsdirektivet, Gallorapporten, Hadopi, Telekompaketet, Polismetodutredningen, Ripa, Stockholmsprogrammet, Sopa och Indect. - Fler juridiska lagar.

ipsec - internet protocol security, officiell stavning IPsec - en framväxande standard för säker dataöverföring inriktad på överföringen av varje enskilt paket. (Tidigare system för säker dataöverföring arbetar med hela meddelanden.) Ipsec är särskilt användbart när man upprättar virtuella privata nätverk. Ipsec utvecklas under samordning av internets tekniska ledningsgrupp IETF, se här.

jitter buffer - i internettelefoni: jitterbuffert - en buffert som jämnar ut oregelbundenheter (jitter) i det inkommande röstflödet. Det är ett minne som mellanlagrar inkommande röstpaket och, med en för lyssnaren omärklig fördröjning, skickar dem vidare i jämn takt. Oregelbundenheterna uppstår i internettelefoni därför att talet delas upp i små paket som sänds oberoende av varandra. De sätts ihop hos mottagaren till något som låter som ett kontinuerligt flöde. Av tekniska skäl kan paketen ta olika lång tid på sig för att komma fram, och resultatet blir då att talet blir hackigt eller otydligt. En jitterbuffert jämnar ut oregelbundenheterna.

Kleinrock, Leonard - (1934) - amerikansk datavetare och it-pionjär, först med att koppla ihop två datasystem i det som skulle bli internet. Hans sammankoppling av två datorer på University of California i Los Angeles i början av september 1969 räknas som internets födelse (egentligen Arpanets födelse). Larry Roberts hade dock gjort samma sak experimentellt tidigare. Kleinrock vidareutvecklade på 1960-talet teorin bakom paketförmedlande datakommunikation, först formulerad av Paul Baran. Det var den teorin som omsattes i praktiken när internet förverkligades. På 1970-talet utvecklade han teorin för dirigering (routing) av meddelanden på internet. Han är professor i datavetenskap vid UCLA. - Leonard Kleinrocks webbsida finns här.

kontorsprogram - (office applications) - program som ordbehandlare, kalkylark, bildspel, adressregister och kalendrar. Säljs ofta som programpaket, sviter, till exempel Microsoft Office och Wordperfect Office, eller sprids som gratisprogram som Apache Open Office, Go-oo, Libreoffice och Lotus Symphony. (De har ofta namn på Office.) - Se också Office 2.0.


kretskoppling - (circuit switching) - det sätt att koppla telefonsamtal som används i traditionell (analog) telefoni: varje samtal har en sammanhängande och obruten förbindelse hela vägen från sändare till mottagare tills någon av dem lägger på luren. De disponerar förbindelsen även om de inte säger något. Även dataöverföring med modem är kretskopplad, eftersom telenätet hanterar det som telefonsamtal. - Internetkommunikation är däremot inte kretskopplad, utan sker med paketförmedlande teknik. Det gäller också för 3g-telefoni och internettelefoni. - Problemet med kretskopplad data- och telekommunikation är att varje samtal tilldelas en bestämd kapacitet, oberoende av vad som faktiskt behövs. (En lösning på det problemet är den kretskopplade tekniken dtm.)


kvittens - (acknowledgement, ack) - i datakommunikation: signal från maskin till maskin om att ett meddelande (ett paket) har kommit fram och är oskadat. Kallas också för kvittering.


Macintosh Office - nätverk för kontorsdatorer, lanserat av Apple 1985, nerlagt kort därefter. Macintosh Office bestod av en laserskrivare, på den tiden en nymodighet, ett lokalt nätverk (även det något nytt) och en server (som då kallades för filhanterare), som kallades för Bigmac. Macintosh Office var alltså inget programpaket, som Microsoft Office. Satsningen misslyckades, inte minst för att nätverket inte fungerade särskilt bra.

Microsoft Equipt - programpaket och tjänst från Microsoft, sålt 2008-2009. Bestod av program från programsviterna Microsoft Office och Student 2007, säkerhetsprogrammet Live Onecare och tillgång till en internetbaserad tjänst för datalagring och utbyte av filer. Microsoft Equipt avvecklades 2009, se pressmeddelande. - Var först känd under arbetsnamnet Project Albany, se pressmeddelande.

Microsoft Office - paket med kontorsprogram från Microsoft - sedan slutet av 1990-talet de helt dominerande kontorsprogrammen. Andra liknande program från andra tillverkare måste, för att ha en chans att överleva, kunna läsa och framställa filer i samma filformat som Microsoft Office. I Microsoft Office ingår ordbehandlaren Word, kalkylarket Excel, e-postklienten Outlook, bildspelsprogrammet Powerpoint, databashanteraren Access och andra program. Microsoft Office finns för Windows och Mac. I maj 2010 släppte Microsoft två gratisversioner av Office: Office Starter 2010 (klicka här), som är en annonsfinansierad enklare version av Office, och som installeras på användarens hårddisk, och Office Web Apps (klicka här) som körs i en webbläsare. 2011 kom Office 365 som körs från molnet. Det innebär att användaren inte behöver ha några program installerade på sin dator: när hon ska köra ett Officeprogram laddar hon ner det från Microsofts servrar på internet med hjälp av en webbläsare. - Läs mer på Microsofts webbsidor. - Microsoft Office har fått många efterföljare som heter något på Office. Det finns bland annat Apache Open Office och det som kallas för Office 2.0.

Microsoft Solution for Intranets - MSI - ett programpaket med databashanteraren SQL Server, portalprogrammet Sharepoint, Microsoft Office, operativsystem och hjälpmedel för avancerade multimediaeffekter. Som framgår av namnet är MSI avsett för företag som vill bygga intranät.



Tidningen

Computer Sweden är Sveriges ledande it- tidning som publicerar nyheter varje dag på webben och varje torsdag i ett fullmatat pappersnummer.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jörgen Lindqvist
Prenumerera på CS

Gratis nyhetsbrev
Alla nyheter direkt i din mejl
Kontakta oss
Prenumerationsärenden:
computersweden.se/info
eller ring 08-799 62 35.

Ring
till 08-453 60 00.
Skicka gärna e-post till: cs@idg.se

Postadressen är:
Computer Sweden 106 78 Stockholm