Computer Sweden


"Spelföretagen måste ta bladet från munnen"

Språkwebb
Ordlistan | Frågor och synpunkter | CS språkregler | Språklänkar | Språksamt

» Startsida

Ordlistan



A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö #

Sökning på webbadress

webbadress - den text man anger i webbläsarens adressfält för att besöka en sida på webben. Den tekniska termen är url, som står för uniform resource locator - universell resurspekare. En webbadress är en maskinläsbar beskrivning av var på internet en viss webbsida eller annan information finns. Om materialet flyttas fungerar inte url:en längre. (För en föreslagen lösning på det problemet, se uniform resource name.) - En typisk url som http://computersweden.idg.se/tjanster/sprakwebb/ord.asp?ord=url består av:
(1) - förkortningen http, som anger vilket protokoll som ska användas;
(2) - domännamnet computersweden.idg.se som anger vilken server informationen finns på, samt:
(3) - filspecifikationen tjanster/sprakwebb/ord.asp?ord=url som anger var i serverns filkatalog som den efterfrågade filen finns. (Frågetecknet visar att ett program, asp, sammanställer den efterfrågade informationen från en databas varje gång som någon vill titta på den.)
Url är en undergrupp till uniform resource identifier (uri), en term som sällan används. Läs mer härW3Cs webbplats.



Förekommer i följande beskrivningar:

404 - meddelande i webbläsare: den efterfrågade webbsidan går inte att hitta: "page not found". Meddelandet ingår i protokollet http. Nummer som börjar på 4 betecknar fel på besökarsidan (klienten), de efterföljande siffrorna står för specifikt fel. "Felet" är ofta att besökaren försökt hämta en sida som inte längre finns, eller har flyttats till en annan webbadress (url). - Även i överförd betydelse: om man svarar "404" på en fråga betyder det "ingen aning", och om man kallar någon för "en 404" betyder det dumskalle (se också code 18, DF Module, diaper change, id10t, 1k buffer och bofh). - 404 var årets vanligaste ord på internet 2013 enligt Global language monitor, se denna länk.

absolut länk - (absolute link) - en fullständig länk (webbadress, url). Den har alltså en form som fungerar överallt. Länken innehåller den kompletta adressen till ett dokument. Alternativet är relativa länkar som är förkortade adresser. De kan bara länka till dokument som finns i samma system.

autoförslag - (auto-completion, typeahead) - funktion som gissar hur användaren tänker avsluta en påbörjad webbadress eller annan text. Ett eller flera förslag visas intill fältet där man fyller i texten. Användaren kan välja ett förslag genom att markera det och trycka på retur. Om inget av förslagen passar fortsätter användaren att skriva. Förslagen kan hämtas från webbläsarens historik över webbsidor som användaren tidigare har besökt eller från en server. - Läs också om T9, prediktiv textinmatning och inkrementell sökning. - Jämför med formulärdata.

beskrivande webbadress - webbadress (url) som innehåller ord eller namn som beskriver innehållet på webbsidan som adressen går till. Ett exempel är Wikipedia där webbadressen till varje uppslagsord innehåller det uppslagsordet. Till exempel går sv.wikipedia.org/wiki/Dator till uppslagsordet "Dator". Engelska slug, försvenskat till slugg, syftar på den betydelsebärande delen av webbadressen. Beskrivande webbadresser är ibland tillagda i efterhand som komplement till en webbsidas ursprungliga webbadress. Besökare som anger den beskrivande webbadressen skickas vidare till den ursprungliga webbadressen genom omdirigering. Pröva till exempel med http://bit.ly/beskrivandewebbadress. - Tekniskt: Webbadresser som cstjanster.idg.se/sprakwebben/ord.asp?ord=beskrivande%20webbadress är tekniskt annorlunda, eftersom ord.asp?ord=beskrivande%20webbadress definierar en sökning i en databas, inte en fast sida. Det syns på frågetecknet.

curie - (compact uri) - sätt att skriva förkortade webbadresser i xml. Används när texten innehåller flera länkar till dokument på samma ställe. Man anger då först i en definition den gemensamma delen av dessa länkar. Sedan behöver man bara hänvisa till definitionen och lägga till den information som fattas. - Läs mer i detta dokument från W3C.

dns amplification - typ av överbelastningsattack som utnyttjar namnservrar i dns-systemet. Namnservern används som ovetande mellanhand i angreppet. Angriparen skickar förfrågningar om uppslagning (att hitta den ip-adress som motsvarar en viss webbadress, url) till en namnserver. En enkel förfrågan kan generera stora datamängder. Förfrågan är försedd med falsk avsändaradress (se spoofing), så svaren skickas till en annan server. Den servern är det egentliga målet för attacken. Genom att sätta igång ett antal sådana förfrågningar kan man bombardera en server med mycket större datamängder än vid ett direkt angrepp. En förutsättning är att namnservern som används som mellanhand är en öppen rekursiv resolver, något som bör undvikas.

dns entry - dns-post - information om en domän i internets namnsystem dns. "Server has no dns entry" - felmeddelande som på svenska brukar bli "Det finns ingen dns-zoninformation tillgänglig". Det betyder att användaren har matat in en webbadress som inte ligger på någon server som är registrerad i dns. (För distinktionen mellan domän och zon, se zon.)

dns-attack - sabotage mot internets adressystem dns. Följden av ett sådant sabotage blir att adresser som computersweden.idg.se inte översätts korrekt till de sifferserier (ip-adresser) som används som adresser i internets maskinvara. Meddelanden och anrop till webbsidor kan därför hamna fel eller inte komma fram alls. Sabotaget görs genom dataintrång på de servrar, namnservrar, som har tabeller (domännamnsdatabaser) över webbadresser med motsvarande ip-adresser.

Dnschanger - skadligt program som styr användaren till oönskade webbsidor. Dnschanger är en så kallad trojansk häst. Den följer med när man laddar ner vissa program för uppspelning av videofiler. Dnschanger ställer om den infekterade datorns inställningar så att anrop till internets adressystem, dns, styrs om till ett annat adressystem. När användaren matar in adressen (url) till en webbsida som hon önskar besöka skickas hon i stället till en annan webbsida, ofta med pornografi. - I november 2011 greps personerna bakom Dnschanger av estnisk polis på amerikansk begäran. FBI beslagtog de servrar i USA som hanterade det falska adressystemet. För att inte datorer som infekterats med Dnschanger skulle bli utan internetanslutning lät FBI servrarna fortsätta att fungera fram till den 9 juli 2012, fast de dirigerade till korrekta adresser. På så sätt kunde FBI komma i kontakt med ägarna av infekterade datorer. När FBI stängde av servrarna den 9 juli 2012 fruktade många att delar av internet skulle stängas av, men inget hände. Det beräknas att det då fortfarande var många datorer som var infekterade. - Dnschanger är en variant av trojanen Zlob.

doi - digital object identifier - system för identifiering och sökning av upphovsrättsligt skyddat material som e-böcker på internet. Varje verk identifieras med ett särskilt nummer som ersätter den vanliga webbadressen (url:en). Webbadressen kan försvinna eller förändras, men en doi-adress ändras inte. När en användare klickar på en doi-länk skickas nämligen en förfrågan till en central katalog som svarar genom att skicka en aktuell webbadress till den bok, film eller låt som efterfrågas. Användaren omdirigeras sedan automatiskt dit. Läs mer på doi.org.

domänkaka - (domain cookie) - samma sak som förstapartskaka. En domänkaka placeras ut av den webbplats som mottagaren besöker, och den webbplatsen står också som kakans avsändare. (Domän är den centrala delen av webbadressen, url:en.) - Jämför med tredjepartskaka.


domännamn - adressen till en server på internet i en form som människor kan minnas, som www.idg.se. Domännamnen är täcknamn för de adresser som maskinerna använder, ip-adresser som består av siffror. Där det behövs kan ett domännamn motsvara flera ip-adresser. Ett domännamn består av en uppräkning av domäner i en hierarki, åtskilda av punkter, med toppdomänen sist. Varje led i domännamnet kallas för en label (etikett) och det kan finnas upp till 127 etiketter i ett domännamn. - Observera att ett domännamn inte är detsamma som namnet på en domän. Till varje domän hör oftast många domännamn. (Läs mer om det under domän.) - Observera också att ett domännamn inte är detsamma som en url eller webbadress. Det ingår ett domännamn i varje webbadress, men en webbadress innehåller också en protokollspecifikation, vanligen http:// och ofta också en filspecifikation.


dynamisk url - dynamic url - webbadress (url) till en dynamisk webbsida - en webbsida som skapas i det ögonblick den hämtas med ledning av informationen i webbadressen. Webbadressen är alltså inte adressen till ett redan existerande dokument, utan en instruktion till webbservern att sätta ihop ett dokument genom att sammanställa data från databaser och att sedan leverera resultatet till användaren. Alltså en fråga till en databas. Ett enkelt exempel är webbadresserna för sökningar med Google. Ofta, men inte alltid, kan man känna igen dynamiska url:er på att de innehåller tecken som ? och &, $, +, =, % eller förkortningen cgi. Enklare sökmotorer (inte Google) undviker att indexera sidor med dynamiska url:er, eftersom sidorna förändras hela tiden.


dynamisk webbsida - webbsida som framställs på nytt varje gång den efterfrågas. Innehållet på sidan hämtas från databaser eller från ett system för innehållshantering. Typexempel är tidningarnas webbsidor som tekniskt sett består av instruktioner som "hämta den senaste toppnyheten från innehållshanteringssystemet och lägg den överst på sidan". Ett annat exempel är sökmotorer, där exakt samma sökning ger olika resultat varje gång som innehållet i indexet förändras. Dynamiska webbsidor kan ibland kännas igen på kännetecken i webbadressen, en så kallad dynamisk url.


ed2k - länkformat för filer (musik, video) som ska hämtas från internet, utvecklat för fildelningsprogrammet Edonkey. En ed2k-länk ersätter http i en webbadress (url), följs av adressen till en fil och visas som en länk på en webbsida. När en besökare på webbsidan klickar på länken skickas filen till besökaren.


Enum - funktion som översätter telefonnummer till adresser på internet och omvänt. Men Enum kan man alltså ringa ett telefonsamtal genom att ange en e-postadress och man kan adressera e-post med telefonnummer. Det förutsätter att mottagaren har tillgång till ett Enum-anpassat telenät och har gjort de nödvändiga inställningarna. Enum infördes med början 2005 och väntades då bli av stor betydelse för att internettelefoni (röstsamtal från dator via internet) skulle fungera. Men intresset var nästan obefintligt, åtminstone bland slutkonsumenter (User-Enum), så hanteringen av Enum för slutkonsumenter i Sverige har i praktiken upphört 2013. - Internationella teleunionen ITU:s webbsidor om Enum på engelska finns här.

etikett - (1) - (label) - i domännamn och webbadresser: del av namnet som åtskils från andra delar med punkt (dot). Exempel: www.idg.se har tre etiketter. Det kan finnas upp till 127 etiketter i ett domännamn;


(2) - i kommunikation i ip-nät: en adresslapp som en router bifogar ett paket för att underlätta dirigeringen för de routrar som paketet passerar senare;


(3) - (etiquette) - se nätetikett.


extern länk - länk som står i ett dokument och går till ett annat dokument. Mer exakt innehåller det en fullständig webbadress (url) till det dokument som det länkar till. Nästan alla länkar som förekommer i dokument på webben är externa länkar, eller är utformade som externa länkar. En länk som står i ett dokument och hänvisar till ett avsnitt av samma dokument kallas för intern länk. Men observera att många länkar som i praktiken är interna länkar är utformade som externa länkar: en länk på en webbsida kan hänvisa till ett avsnitt på samma webbsida med en komplett webbadress. (En länk på sidan http://www.webbsida.se/... går till http://www.webbsida.se/.......) Detta är ofta enda lösningen för de som vill hänvisa tillbaka till samma sida, om de inte har tillgång till ett mer avancerat publiceringssystem. En annan fördel med att publicera interna länkar som externa länkar är att sökmotorer lätt kan spara och följa länkarna.


filspecifikation - den del av en webbadress (url) som står efter domännamnet, alltså allt som står efter det första snedstrecket i webbadressen. I http://computersweden.idg.se/tjanster/sprakwebb/default.asp är alltså tjanster/sprakwebb/default.asp en filspecifikation. Domännamnet pekar på en viss server, filspecifikationen på en viss fil på den servern.

frågetecken - tecknet ? - (1) - se jokertecken;

(2) - i webbadresser (url:er) ingår frågetecken när webbadressen i själva verket beskriver en sökning. Till exempel betyder cstjanster.idg.se/sprakwebben/ord.asp?ord=fr%E5getecken att webbservern ska söka igenom databasen för Computer Swedens ordlista efter uppslagsordet frågetecken och efter alla ordförklaringar som innehåller ordet frågetecken. Resultatet av sökningen sammanställs till en sida som webbservern skickar till användaren.

föräldralös sida - (orphan page) - även: olänkad sida) - webbsida som ingen annan webbsida länkar till. För att komma till en föräldralös sida måste man alltså känna till dess webbadress (url), eftersom det inte går att "klicka sig" fram till den. (Jämför med återvändssida.)


httpd - http daemon - program som driver en webbplats och realiserar http. Httpd var namnet på en tidig webbserver från NCSA. Den utvecklades sedan till Apache. Observera att httpd inte är ett protokoll som http, det är en server. En webbadress (url) kan därför se ut så här: http://httpd.apache.org. Httpd står först i webbadressen där man annars ofta hittar förkortningen www.


https - hypertext transfer protocol over secure socket layer - en variant av http som används för dataöverföring med krav på datasäkerhet. En kombination av vanliga http (hypertext transfer protocol) och ssl (secure socket layer). All kommunikation från en webbadress som börjar på https:// är krypterad och relativt väl skyddad mot avlyssning och manipulation av information. I webbadresser som börjar med https:// får man inte glömma s:et på slutet. - I september 2011 avslöjades brister i säkerheten i https.

hänvisnings-url - (referring url) - webbadress (url) som används i ett system för att begränsa åtkomsten till vissa webbsidor. Systemet fungerar så att den som vill kunna göra affärer genom ett företags webbsida först måste registrera sin egen webbsida hos företaget. Det är kundens webbsidas url som kallas för hänvisnings-url. Webbföretagets webbsida släpper bara in kunder med en registrerad url. Det fungerar därför att webbservern kan avläsa vilken webbsida besökaren närmast kommer från. Besökaren måste alltså gå direkt från sin hänvisnings-url till webbföretagets webbsida, annars blir hon inte insläppt. (Detta kan kompletteras med användarnamn och lösenord.)


icbm - icbm address - geografisk adress som hör ihop med en webbadress, angiven som longitud och latitud med hög exakthet. Förkortningen icbm betyder intercontinental ballistic missile - ordet är alltså ett skämt: den plats som man ska rikta missilen mot. Kallas också för missiladress. - Uttrycket började användas i Usenet.


intern länk - länk som går till en annan plats i samma dokument. En intern länk innehåller inte en komplett webbadress (url), utan hittar den anropade sidan med hjälp av en databas. Interna länkar kan alltså bara användas ifall publiceringssystemet kan hantera dem. Alternativet är externa länkar som går till andra dokument.


internetleverantör - kortare ord för internettjänsteleverantör, som är en ordagrann översättning av internet service provider. Ordet kan oftast bytas ut mot internetoperatör. Ibland används ordet internetleverantör:
(1) - när man vill betona att ett företag inte har ett eget nät, utan levererar tjänster via det allmänna telenätet eller via andra operatörers nät. I andra fall används det om:
(2) - företag som har ett utbud av tjänster förutom internetanslutningen. Den engelska termen internet service provider står även ibland för:
(3) - företag som hjälper andra företag att etablera sig på internet. Kundföretaget får en egen domän, ip-adresser, egna webbadresser och så vidare. Men anslutningen till internet går via isp:n.


kortlänk - (url alias) - kort webbadress som styr besökaren till en annan, längre webbadress. Detta sker genom omdirigering. Syftet är att ersätta långa krångliga länkar med länkar som är enkla att komma ihåg och att kopiera. - Kortlänkar kan genomföras på varje webbplats och används till exempel i Computer Swedens nyhetsartiklar. En känd tjänst som tillhandahåller kortlänkar gratis är Tinyurl. (Pröva med tinyurl.com/6aeg44h.)

länknormalisering - (canonicalization eller url normalization) - att se till att alla länkar till en viss sida använder samma webbadress (url). Det finns nämligen ofta flera webbadresser som går till samma sida, till exempel www.computersweden.se och www.computersweden.idg.se. Länknormalisering behövs för att underlätta besöksstatistik och för att förhindra dubbelarbete för spindlar. - I länknormalisering ingår även att skriva webbadresserna på ett enhetligt sätt.


magnetlänk - (magnet link) - sätt att hänvisa till filer på internet utan att ange någon webbadress (url). Magnetlänkar används för spridning (fildelning) av musik, filmer och program på internet som alternativ till Bittorrent med varianter. En magnetlänk innehåller en matematisk förkortning (kondensat eller hash) av innehållet i den fil som den länkar till. Den som vill hämta filen gör en sökning bland andra användare i samma fildelningsnätverk, och ifall någon har den eftersökta filen kan den sedan laddas ner direkt från den som har den. Tekniken möjliggör ett mycket decentraliserat nätverk för fildelning, vilket gör det svårt att kartlägga deltagarna.


mobil taggning - (mobile tagging) - överföring av information till mobiltelefoner med hjälp av streckkod eller qr-kod. Det förutsätter att telefonen har en inbyggd kamera och ett program som kan tolka koden. Det vanligaste är att koden är en webbadress. När kameran läser koden hämtar den automatiskt en webbsida.

namnrymd - (namespace) - även namnrum - mängden av namn som finns och kan finnas i ett namngivningssystem, förutsatt att man följer de regler och begränsningar som finns. Termen används om namngivning i filsystem och andra tekniska system. Tre vanliga begränsningar är att samma namn inte får förekomma två gånger, att namnets längd är begränsad och att teckenuppsättningen är begränsad. Att samma namn inte får förekomma två gånger gäller ofta bara i samma underavdelning av systemet (samma katalog). I en namnrymd ska varje fullständigt namn (ett fullständigt namn anger också objektets plats i helheten) vara unikt, det vill säga att det får inte finnas två identiska namn. Webbadresser (url:er) och e-postadresser ingår i namnrymder. Ordet används även utanför datatekniken när det gäller systematisk namngivning. Personnummer är till exempel en namnrymd, Linnés latinska namn på djur och växter är en annan.


nätfiske - (phishing) - även lösenordsfiske - användning av falska webbsidor och e-post för att lura folk att lämna ifrån sig lösenord eller andra hemliga uppgifter. Gäller ofta bankkonton eller andra sajter som hanterar pengar. Bedragaren utger sig i e-post för att vara ett känt företag eller en bank och ber mottagaren att "bekräfta" viss information som påstås ha gått förlorad eller måste dubbelkollas. Offret hänvisas till en förfalskad webbsida, en kopia av bankens eller företagets inloggningssida (se fulregistrering), där hon ska logga in med sitt vanliga användarnamn och lösenord. Det går naturligtvis inte, eftersom sidan är ett falsifikat. Om offret matar in uppgifterna får hon sedan veta att inloggningsförsöket misslyckats, men bedragaren har då kommit över uppgifterna och kan sedan logga in på offrets konto. - Det finns andra varianter, till exempel telefonsamtal. (Se social ingenjörskonst.) - Skydd mot nätfiske är:

(1) - tro aldrig på meddelanden om kontroll av lösenord och andra hemliga uppgifter. Riktiga banker och kontokortsföretag frågar aldrig efter kundernas lösenord i mejl eller per telefon;

(2) - var misstänksam mot webbadresser (url:er) som står i e-post. Spara i stället länken till din banks inloggningssida som ett bokmärke i webbläsaren och använd sedan alltid bokmärket för att komma till bankens webbsida;

(3) - lämna aldrig ut ditt lösenord till någon som frågar, vare sig via e-post eller telefon - inga seriösa företag ringer eller mejlar till sina kunder och frågar efter sådana uppgifter;

(4) - anmäl alla misstänkta försök till fiske till företaget eller banken. De har ofta en mejladress som börjar på spoof - som spoof@acme.com - för sådana anmälningar.

Banker försvårar nätfiske genom att ersätta permanenta lösenord med engångslösenord som genereras av små dosor, och genom att ordna så att penningbeloppet för varje banktransaktion signeras av kunden. Detta gör uppfångade lösenord oanvändbara. - Ordet: Engelska phishing syftar på 'fiske' i betydelsen "fiska efter något" och har studentikos stavning med ph- liksom ord som phreaking. - Läs också om pharming, puddle phishing, spear phishing, smishing (sms-fiske), vishing (telefonfiske) samt intrångsfiske och money mule. - Se också Svenska datatermgruppen (länk).

omdirigering - (redirection, url redirection) - att automatiskt vidarebefordra besökare till en webbadress (url) till en annan webbadress. Exempel: gå till computersweden.se och se var du hamnar. Omdirigering kan användas av flera skäl. I Computer Swedens fall har vi av organisatoriska skäl webbadressen computersweden.idg.se, men eftersom vi vet att många prövar med bara computersweden.se har vi en omdirigering från den adressen. I andra fall har organisationen bytt namn och omdirigerar från det gamla namnet. Det förekommer också att organisationer omdirigerar från felstavade webbadresser, pröva med googel.com. I vissa fall används omdirigering för att mäta och registrera trafik. - En speciell tillämpning av omdirigering är så kallade kortlänkar. - Det förekommer också att besökaren på olika sätt lotsas till en helt annan sida än den hon tänkt sig, se hijackware.


ompekning - (redelegation) - att ändra adressen till en domän i internets adressystem dns. Man behåller domänen - det som står i webbadressen, till exempel idg.se - men ändrar ip-adressen.


Paranoia - webbsajt som publicerar läckta hemliga dokument. Öppnades i mars 2012 av hackargruppen Anonymous. Ett mål är att tillhandahålla dokument i välordnad och överskådlig form i stället för att bara lägga ut tusentals sidor text. Namnet Paranoia påstås stå för "Potentially alarming research: Anonymous intelligence agency". Skrivs ibland Par:anoia, Par-anoia eller Par_anoia. – Se denna länk. (Sajten flyttar till nya webbadresser då och då.) - Jämför med Wikileaks.

pekare - (pointer) - (1) - pil eller annat tecken på bildskärmen som flyttas med musen (eller med annat styrdon som styrplatta, eller med finger direkt på bildskärmen). Pekarens rörelser på skärmen påverkar inte datorn förrän man väljer en position genom att klicka på en musknapp. (Undantag: se överdragning.) - Se också handpekare. - Jämför med markör och insättningspunkt;

(2) - i programmering: adressen till lagrade data i stället för dessa data. Pekare används för att göra programkoden mer kompakt och framför allt flexibel: man kan ju vid behov byta ut informationen men behålla pekaren, vilket innebär att man slipper ändra i programkoden. En pekare kan hänvisa till enkla sifferuppgifter eller ord, till programkod (subrutiner) eller till hela filer. Pekare är en datatyp som används i programmering. Andra typer av adresser, till exempel en webbadress (url) som användaren kan klicka på, är alltså normalt inte pekare. - Se också nullpekare och referens.

permalink - permanent link - permanent länk - webbadress (url) som alltid går till samma nyhet eller annan information till webben. Behövs för sådana nyheter som först står på en tidnings eller bloggs förstasida och sedan flyttas till ett arkiv. Permalinken går alltid till samma text. Exempel: det är meningslöst att ange www.computersweden.idg.se som webbadress för dagens toppnyhet i Computer Sweden, eftersom det står en annan toppnyhet på samma webbadress i morgon. Det finns därför en permalink till nyheten. Permalinks brukar ha en form bestående av domän, datum och ett nummer som identifierar artikeln. I stället för ett nummer används ofta sidans rubrik eller annan beskrivande text i permalänken. Många publiceringsprogram för bloggar och webbplatser genererar permalinks automatiskt.


persistent identifikator - (persistent identifier) - id-nummer eller namn som identifierar ett objekt under hela dess livstid, även om det flyttas. Används bland annat i arkiv och på bibliotek. En persistent identifikator beskriver därför inte objektet genom att beskriva var det finns eller hur man hittar det (som en webbadress) utan är knutet till objektet som sådant, som ett personnummer.


pharming - att styra om trafiken från en äkta webbsida till en annan, förfalskad webbsida i syfte att lura besökarna på information eller pengar. Oftast gäller det att komma över användarnamn och lösenord (se nätfiske, phishing - pharming kallas ibland för "phishing utan bete"). Pharming är möjligt genom att bedragare manipulerar dns-servrarna, de servrar som knyter webbadresser till fysiska adresser på internet (se dns-förgiftning). Manipulationen är möjlig på grund av en svaghet i programmen som styr dns-servrarna. - Varför det heter pharming är okänt. Det kan ha att göra med att pharming (pharmaceutical farming) också är ett ord för genmanipulation i syfte att få växter eller djur att framställa råvaror till läkemedel (biopharming, gene pharming). - Läs också om drive-by pharming.

pseudotoppdomän - toppdomän som inte ingår i internets officiella adressystem dns. Webbadressen till en pseudotoppdomän slutar alltså inte på, till exempel, com eller se, utan på något som inte står i den officiella listan på toppdomäner. Detta fungerar genom att det finns så kallade alternativa dns-servrar som styr trafiken till pseudotoppdomänerna. Det brukar också krävas att användarna installerar särskilda program i sina webbläsare så att webbläsaren hittar de alternativa dns-servrarna. - En pseudotoppdomän är bit (betydelse 2).

qr-kod - kort för quick response code - svartvitt rutmönster som representerar en webbadress (url) eller annan information. Kallas ibland för quärr-kod. Det är en rutkod, en mer informationsrik vidareutveckling av streckkod. Kännetecknande för qr-kod är de inramade svarta fyrkanterna i tre av fyra hörn. Qr-koder används bland annat för snabb inläsning av data i smarta mobiler: man fotograferar qr-koden med telefonens kamera, och ett inbyggt program tolkar sedan koden. Vanligtvis är det en webbadress. Telefonen startar då en webbläsare och går automatiskt till den adressen. - Systemet uppfanns 1994 i Japan på företaget Denso-Wave (extern länk). Se mobil taggning. - Jämför med Data matrix, en liknande rutkod.

rekursiv resolver - en resolver som frågar namnservrar om ip-adresser tills den får svar från en av dem. Det gäller alltså att hitta den ip-adress som motsvarar en webbadress (url) som någon användare eller funktion vill komma till. (Se rekursiv.) Normalt bör en rekursiv resolver bara hantera förfrågningar från användare i det egna nätverket. Men en öppen rekursiv resolver tar emot förfrågningar från hela världen. Detta kan missbrukas för överbelastningsattacker, se dns amplification. Det rekommenderas därför att öppna rekursiva resolvrar ställs om till slutna. - Se denna artikel på iis.se.

relativ länk - (relative link) - en länk som anger hur man hittar en fil från det dokument som innehåller länken. Det är alltså inte en absolut länk (en komplett webbadress, url), som fungerar från vilken plats som helst. Relativa länkar kan användas för att länka till ett dokument på samma server eller i samma nätverk. Det blir då en kortare länk än en komplett webbadress, vilket sparar plats och minskar risken för fel. Webbadressen för ett dokument med relativ länk fungerar bara om man klickar på länken när man redan har öppnat dokumentet.


Robots exclusion protocol - instruktioner om att vissa (eller alla) webbadresser på en webbplats inte ska kartläggas av sökmotorer. Kallas ofta för robots.txt efter den textfil som innehåller instruktionerna, och som ska kunna läsas av sökmotorernas spindlar. Robots exclusion protocol är en frivillig överenskommelse och det finns ingen garanti för att alla besökande spindlar rättar sig efter instruktionerna i robots.txt. Protokollet är inte enbart avsett för sökmotorer, utan även för andra som automatiskt samlar in information på webbsidor. Protokollet kan ange att en del sidor får kartläggas, men inte andra. Det kan också specifikt utestänga vissa spindlar, men släppa in andra, och det kan ange att besöken inte får ske för ofta. - Kallas också för Robots exclusion standard. - Läs mer på robotstxt.org. Se också Acap och nofollow. - Sitemaps är komplementet, instruktioner om vilka sidor som finns att kartlägga.

sajtikon - (favicon) - liten ikon, en bokstav hög, som visas till vänster om webbadressen (url:en) i adressfältet på webbläsare och i bokmärkeslistor (favoriter, därav det engelska namnet). Kallas också på svenska för urlikon. Datatermgruppen förordar termerna adressikon eller adressymbol. Sajtikoner infördes av Microsoft i Internet Explorer under namnet favicon, men nu finns de i alla webbläsare.


sip uri - adressystem för internettelefoni, används i protokollet sip. Adresserna i sip uri liknar e-postadresser till formen. De är en typ av uri, en mer generell variant av url (webbadress). Den officiella beskrivningen av uri finns här - Se också sips uri.


Sitemaps - maskinläsbara förteckningar över de webbadresser på en webbplats som är tillgängliga för sökmotorer. Hjälper spindlarna att hitta så mycket information som möjligt på webbplatsen. - En Sitemap är en xml-fil som räknar upp webbadresserna på webbplatsen med information om när de senast har ändrats, hur ofta de brukar ändras och hur viktiga de anses vara. Sitemaps är ett protokoll för informationsutbyte mellan webbplatsen och sökmotorerna. Syftet är att underlätta för sökmotorerna (deras spindlar att hitta allt på webbplatsen. Sitemaps har fastställts i samarbete mellan Google, MSN och Yahoo. - Se sitemaps.org. - Jämför med Acap och Robots exclusion protocol, som är till för att ange vad sökmotorerna inte ska kartlägga.

slug - se beskrivande webbadress.

slugg - (1) - se beskrivande webbadress;

(2) - i journalistik: kort, beskrivande beteckning på en artikel eller ett nyhetstelegram. - Försvenskning av engelska slug.

spegelsajt - (mirror site, mirror web site) - även spegelwebbplats - en webbplats som är en exakt kopia (en spegel) av en annan webbplats. Skillnaden märks ofta bara på detaljer i webbadressen (url:en), som att förebilden har en webbadress som börjar på www, medan spegeln har en webbadress på www2. Resten av webbadressen kan vara identisk. Spegelsajter har man för att minska belastningen på en webbplats med mycket trafik. Besökare styrs vid behov automatiskt till spegelsajten.




Tidningen

Computer Sweden är Sveriges ledande it- tidning som publicerar nyheter varje dag på webben och varje torsdag i ett fullmatat pappersnummer.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jörgen Lindqvist
Prenumerera på CS

Gratis nyhetsbrev
Alla nyheter direkt i din mejl
Kontakta oss
Prenumerationsärenden:
computersweden.se/info
eller ring 08-799 62 35.

Ring
till 08-453 60 00.
Skicka gärna e-post till: cs@idg.se

Postadressen är:
Computer Sweden 106 78 Stockholm